Vecka 16 – pannkakor och chassider

Det finns vissa markörer som gör en varse om att man kommit till ett visst stadium i livet. Att stå och steka pannkakor till Miriam i veckan blev för mig en sådan markör. Tänkte: Jag är en mamma som står och steker pannkakor till mitt barn. Jag är här nu. Ingen idé att klänga sig fast vid en svunnen ungdomstid. En härlig känsla ändå.

Läst: Ett otroligt bra reportage signerat Eric Schüldt. Vi sammanförde honom med Peter Halldorf för att prata om Halldorfs mastodontverk om profeten Jeremia. Och vilken text det blev. Älskar Schülds poetiska språk. Läs här. 

Sett: Ni som läser den här bloggen vet att jag är intresserad av livsåskådningar och religiösa grupper. När jag för något år sedan besökte Brooklyns judiska kvarter väcktes massor av frågor om chassiderna, denna ortodoxa gren av judendomen där männen har korkskruvar, skägg och höga hattar och kvinnorna rakar av håret och bär peruk. De lever i enlighet med strikta regler och har en stark inbördes gemenskap, vad det verkar.

Mitt i den communityn utspelar sig filmen ”Menashe” som jag såg i veckan, om änklingen med samma namn som kämpar med att få rätsida på livet, men som ändå inte riktigt får det att funka. Och som brottas med kraven som den judiska communityn ställer på honom. En fin film som ger inblick i en annorlunda religiös värld.

Träffat: Till exempel Anna som är UX-designer och räknar med Gud i jobbet och pastorsparet Josefine och Johan Arenius som berättar sin love story. 

 

Vecka 15 – filmfestival och flamenco

Jag är ensam hemma den här veckan. Försöker passa på att göra saker jag annars inte gör. Har mest jobbat. Men också ätit på norrländsk restaurang, varit på konsert, pratat om Geir Gulliksen på bokklubben och sett och pratat om film på existentiell filmfestival i Falun.

Läst: Äntligen har jag läst ”Finnas sig” av Agnes Lidbeck, denna hyllade debut. Och boken levde upp till mina förväntningar. Lidbeck har precis det språk jag gillar, avskalat, skarpt, känslokallt registrerande. Handlingen var inte extraordinär på något sätt, med Lidbeck har en otrolig observationsförmåga och är en duktig stilist som gör läsningen njutbar.

Sett: Spontanköpte biljetter till en flamencokonsert på Södra teatern. Har sett flamenco två gånger tidigare, en gång i Sevilla och en gång på Malta. Grät båda gångerna. Så även denna gång. Det är något med dramatiken, passionen och svärtan i dansen och musiken som rör vid min själ.

Sedan såg jag också två filmer när jag var på existentiell filmfestival, dels argentinska ”Paulina” som handlar om en kvinna som överger en lysande juristkarriär för att bli lärare på landsbygden. Hon får betala ett högt pris för sin idealism. Stark film som väcker tankar om skuld, förlåtelse, offer och fattigdom.

Den andra filmen jag såg var ”I Am Not Your Negro”, en dokumentär baserad på James Baldwins ofärdiga manuskript om  rasismens historia i USA. Filmen drar paralleller till nutiden och då blir det nästan ännu mer smärtsamt. Har vi inte kommit längre?

Hört: Lyssnat på denna på repeat.

Vecka 14 – nunnor, muslimer och mormoner

När det här publiceras är jag på ett kloster i Skåne och umgås med nunnor. Eller mer exakt, jag träffar en nunna och pratar om sexualitet. Hon har gjort det till lite av sin profilfråga. Sedan ska jag åka vidare till Ängelholm och Malmö och träffa vänner. Hoppas på vårigt väder.

Läst: Har börjat med andra delen i Kristina Sandbergs hyllade trilogi om hemmafrun Maj. Gillade första boken väldigt mycket, men ändå har det dröjt över ett år innan jag ger mig i kast med nästa. Men nu så. Genast när jag slog upp ”Sörja för de sina” var jag tillbaka i Majs värld. Sandberg har en helt egen stil när hon skriver, enkels utan att bli banal. Hon kan konsten att göra långa stycken om hushållssysslor intressanta fast jag är egentligen är noll intresserad av just hushållssysslor. Fattar inte hur hon gör.

Sett: Var på Stadsteatern och såg ”Onåd” – en slags idépjäs om islam och judendom kan man säga. Handlingen kretsar kring en advokat i New York som förnekar sitt muslimska ursprung, avsäger sig tron och byter namn. Han jobbar för en judisk firma och är gift med en konstnär som ironiskt nog älskar islamsk konst. Efter första scenen tänkte jag: Vad ska det bli av det här? Men sen sprakade skådespeleriet till och jag satt klistrad. Shebly Niavarani gjorde en FANTASTISK rolltolkning.

Sedan har jag sett om en dokumentär om mormoner som åker på singelläger för att hitta sin ”eternal companion”. Såg den för flera år sedan och gillade den. Det är alltid roligt att se dejting på tv, och extra kittlande blir det när de religiösa aspekterna räknas in. Mormonerna som är med lever efter höga ideal och mycket står på spel. Enligt deras lära kommer man endast till den högsta formen av paradiset om man är gift. Inte konstigt att människor desperat längtar efter giftemål. Dokumentären kan ni se här. 

Vecka 12 – Lady Bird och olevda liv

Förra helgen gjorde jag det bästa på länge: Ingenting. Det är en konst att vara inomhus en hel helg, gå runt i pyjamas och INTE få dåligt samvete, inte skämmas.

Och i veckan hade jag en drömkväll. När Miriam somnat tände jag ljus, kokade te, ställde fram en skål chips och låg i soffan och läste senaste numret av NOD. Det var underbart.

Läst: Ja, förutom NOD så fortsätter jag med Bilal och Vända hem. Vill ofta läsa flera böcker samtidigt. Har en tunnelbanebok och en innan-jag-lägger-mig bok. Sedan fick jag Patti Smiths senaste bok i veckan också. En liten skrift om hennes skrivande. Smiths ”Just kids” är en av mina favoritböcker, så nu är jag spänd på ”Hängiven”.

Sett: Filmen Lady Bird. ÄLSKADE DEN. Har i för sig en förkärlek för snyggt och smart gjorda amerikanska high school och college-filmer, men den här var något alldeles särskilt. En mor-dotter relation som berör, en trovärdig tonårsskildring och en miljö som jag vill stanna i. Och skådespeleriet!! Älskar Saoirse Ronan. Och Laurie Metcalf.

Hört: OBS i P1 när en man kåserade kring förväntningar i livet, glappet mellan verklighet och möjlighet och alla våra olevda liv. Han menade att vi begär mer av livet än vad det någonsin kan erbjuda och att vi därför hela tiden skapar drömvärldar för att kompensera för alla missade chanser. Finns här. 

Vecka 10 – nobelpristagare, sufjan och mysdeckare

Det har snöat varje dag den här veckan. Ursäkta att jag tjatar så om vintern, men kan den inte ta slut snart?

Läst: Min bokklubb slog till med nobelpristagaren Kazuo Ishiguros ”Återstoden av dagen” och blev lite…besvikna. Porträttet av butlern Mr Stevens som sätter plikten före allt (till och med när hans pappa dör) är inte tillräckligt intressant för att följa under en hel bok. Visserligen gillade jag hur krigstidens utrikespolitik blandades med butlerns upplevelser och visserligen är boken snyggt och smart skriven. Men det var ändå som någonting fattades. Kanske fick jag varken tillräckligt med sympati eller antipati för huvudkaraktären för att jag skulle bli engagerad.

Men mitt i det här vill jag ändå jubla för bokklubben. Att få samtala om litteratur med kloka kvinnor var veckans höjdpunkt.

Hört: Har nästan bara lyssnat på Sufjan Stevens den här veckan. Hans låtar ger mig lugn.

Träffat: Annette Haaland som blivit hela Sveriges mysdeckare när hon bjuder in sekulära svenskar till Pastor Vivekas värld i frikyrkan. En eftertänksam och fin person som delade med sig av sina kallelsegrubblerier.

Vecka 9 – äktenskap, rädsla och en man som gillar katter

Läst: Fyndade Geir Gulliksens ”Berättelse om ett äktenskap” på bokrean. Har velat läsa den så länge och hittills gillar jag den väldigt mycket. Egentligen är handlingen klassisk; ett äktenskap som raseras av otrohet. Det nya är att mannen som blivit bedragen, berättarjaget, berättar ur kvinnans perspektiv och ser sig själv genom hennes blick. Ett kreativt grepp skickligt utfört.

Sett: Ikväll ska jag se ”Det finns ingenting att vara rädd för” på Uppsala stadsteater. Den är baserad på Johan Heltnes roman med samma namn och handlar om uppväxten i Livet ord under tidigt 90-tal där huvudpersonen brottas med skamkänslor över sin sexualitet och hopplösheten över uteblivna bönesvar. Jag intervjuade Johan Heltne och regissören Sara Giese härom veckan och ser fram emot kvällens premiär.

Träffat: När jag skickade min artikel till författaren Ulf Nilsson skickade han en tumme upp och en katt-emoji till svar. Jag har knappt träffat någon som talat så varmt om katter som han (fick även mejl med bilder på hans egna katter, Sniff och Ludde). Så det var inte så konstigt att vårt samtal kretsade mycket kring just katter. Men också mycket om kyrkan och hur Ulf i vuxen ålder har blivit mer intresserad av andlighet och tro. Här finns artikeln.

Vecka 8 – Pastor Viveka, Agnes Lidbeck och pastorskärlek

Jag och Christoffer har återupptagit vår kvällstradition; macka och ett parti ticket to ride. Vi har spelat varje kväll den här veckan och jag har förlorat varje gång. Ändå är det lika kul. Tydligt att jag inte är någon tävlingsinriktad människa.

Läst: Jonas Helgessons senaste bok ”Det är i alla fall tur att vi inte är döda”. Den var lättsam och trevlig och hade en och annan poäng, men inte min stil egentligen. Sedan läser jag ”Pastor Viveka och glada änkan” inför en intervju jag ska göra med författaren. Hennes serie om detektiv-pastorn ges ut på Albert Bonnier förlag har hittills sålt i 100 000 exemplar. Författaren är själv pastor i grunden och tron är genomgående i boken. Kul att det verkar gå hem i sekulära Sverige.

Sett: Solen! Ljuset!

Hört: Söndagsintervjun med författaren Agnes Lidbeck. Jag måste måste läsa ”Finna mig”. Har velat så länge, men inte kommit till skott. Men jag läser alltid det Lidbeck skriver i DN och gillar hennes stil. Hon verkar också vara en intressant person. I P1-intervjun pratade hon om hennes behov/rädsla för att skriva och mycket mer.

Träffat: Jag har inlett serien ”Så möttes vi” där jag träffar pastorspar som får dela sin love story. Man gillar ju sånt ändå. Kommer snart i en dagstidning nära dig.

Vecka 7 – ljusbehov, Zadie Smith och Knutby

Det är inte längre kolsvart när jag går till jobbet på morgonen, vilket är positivt. Vanligtvis brukar jag inte påverkas så mycket av ljuset, eller snarare bristen på ljus, men den här vintern har något hänt. Jag  märker hur jag lever upp när solen visar sig, och blir mentalt sänkt när det är mörkt.

Läst: Fortsätter att läsa samma bok som jag skrev förra veckan. Och förutom det har jag bara läst magasin, norska Strek, svenska NOD och Vi Läser. I Vi Läser fanns en intressant intervju med författaren Zadie Smith. Hon sa bland annat att hennes författarkollegor inte hinner läsa böcker längre för de är på Twitter. Sorgligt ju.

Sett: Tittade i veckan på Uppdrag Granskning om Knutby. Massa nya hemska saker som avslöjas om församlingens liv och lära. Hur kunde det gå så snett? Och hur lyckas en del människor manipulera andra till helt absurda saker?

Träffat: Ny kategori! Numera träffar jag så spännande människor i mitt jobb och jag vill dela med mig av deras historier. Blev så imponerad av Daniel Wendle som berättade om hur han lever med kronisk smärta efter en bilolycka. Som om det inte vore nog blev han felaktigt opererad vilket ledde till ihållande yrsel i fyra år. Dessutom blev han påkörd ytterligare två gånger. Mitt i allt tackar han Gud. Hur är det ens möjligt? Här kan du läsa reportaget jag skrev om honom. 

Vecka 6 – anställningsintervjuer och sociala medier

En dag den här veckan var det strålande sol och gnistrande snö och jag var i Uppsala för att intervjua två elever på en särskola. Det gav mig så mycket energi. Annars tycker jag att 2018 hittills har varit väldigt grått och jag flyr in i böckernas värld.

Läst: Vi hör av oss av Jacob Sundberg. Debutanten Sundberg har skrivit en novellsamling där varje novell utspelar sig på en arbetsintervju. Med humor och pricksäker iakttagelseförmåga beskriver han samtidsfenomen som karriärshets, självförverkligande och rädslan för att misslyckas. Rekommenderas!

Har också börjat läsa Vända hem av Yaa Gyasi som handlar om hur slavhandeln präglat människorna i Ghana i generationer. Berörande och välskrivet, en imponerande debut. Har bara läst två kapitel men längtar tills imorgon när jag ska åka tunnelbana i 40 minuter och får 40 minuters lästid.

Hört: Fler och fler uttrycker sin skepsis kring sociala medier och dess påverkan. I veckan lyssnade jag på Kropp och själ i P1 som handlade om hur vi hela tiden betalar med vår uppmärksamhet. Vi scrollar och scrollar och företag tjänar pengar när vi stannar upp och kollar på just deras annonser eller använder deras tjänster.

Programmet var fullt med intressanta grejer: som att några Silicon Valley-höjdare (bland annat han som introducerade like-knappen) hoppat av tech-företagen eftersom de insett vilket monster de skapat. Också intressant att höra en hjärnforskare prata om hur uppkopplingen påverkar oss. I en amerikansk studie där man undersökt ungdomars mående över tid ser man en försämring runt 2011. Det sammanföll med när Iphone slog igenom på riktigt. Vet inte om de har isolerat för alla tänkbara faktorer (förmodligen svårt) men att det finns ett samband mellan stress/psykisk ohälsa/oro och uppkoppling tror jag vi kommer kunna konstatera ganska snart.

Vecka 5 – självhjälp och minimalism

Läst: Blev klar med ”Den vilda jakten på ett (bättre) jag” där två forskare ger sig i kast med att utforska självhjälpsvärlden och optimera sina liv, med ett särskilt fokusområde varje månad. Det är underhållande läsning där de provar den ena knäppa metoden efter den andra. Eller vad sägs om att dansa naken ute i skogen, äta ett kilo kött om dagen och hålla exakt koll på sitt eget bajs?

”Den vilda jakten på ett (bättre) jag” fick mig att fundera kring varför vi verka vara besatta vid att förbättra livets alla områden och vad vi är benägna att ta till för att uppnå det. Personligen tror jag mer på acceptans än optimering.

Har i veckan också läst ”Hejdå saker” av den japanska minimalisten Fumio Sasaki. Han var maximalist (hade massa grejer) och var olycklig. Sedan slängde han massa saker och blev lycklig. Boken var ganska dåligt skriven men en och annan poäng kan man plocka. Jag tror att de flesta välbärgade människor skulle må bra av att leva enklare och jag blev själv sugen på att göra både garderobs- och lådrensningar.

Sett: Har inte sett ännu, men i morgon blir det bio och ”Three Billboards Outside Ebbing, Missouri”. Handlar om en mamma som tar lagen i egna händer i jakten på sin dotters mördare.  Det är en sån film som jag vet på förhand att jag kommer att gilla. Hoppas jag inte blir besviken.

Sedan börjar ju Mello i helgen. Skrev ett reportage i veckan om härliga Frida som går ”all in” under Melloveckorna.