Tre tips

Hur sysselsätter ni er hemma? Jag leker mest med barnen, läser, skriver, umgås med Christoffer, träffar en kompis då och då. Funderar också på att måla om våra köksstolar, kanske storstäda, baka nåt?

Här kommer tre kulturtips som har förgyllt mina senaste dagar:

Föreställningen ”Liv Strömquist tänker på dig” på Dramaten play

Dramaten har generöst öppnat upp sitt arkiv med inspelade teaterföreställningar, vilket visat sig vara en guldgruva! Hittills har jag tittat ”Liv Strömquist tänker på dig” två gånger och skrattat lika mycket varje gång. Skådespelarnas minspel, kroppsspråk och komiska tajming – love it!

Podden ”Under huden” med Kakan Hermansson och Sara Parkman

Ni vet ju redan att jag gillar Sara Parkman. Och att jag är intresserad av tro. Då kan ni räkna ut hur bra jag tyckte det var när Sara Parkman gästade Kakan Hermanssons podcast och pratade sååå fint om att vara sedd och älskad av Gud.

Boken ”Ædnan” av Linnea Axelsson

Vill du blir drabbad av litteraturen ska du läsa Linnea Axelssons epos ”Ædnan” som fick Augustpriset 2018. Den är storslagen och sorglig och vacker! Låna genast på bibblan, eller stötta din lokala bokhandel och köp ett exemplar.

Vara med i tv-listan

När jag fyllde tio år fick jag ett grattiskort där det stod ”Till världens bästa tv-tittare”. Och så var det, jag tittade på allt! Mest såpor. (Åkte till och med på utflykt till Hallstahammar för att få se platsen där de spelade in ”Vänner och fiender”)

Nu har jag ingen tv sedan många år tillbaka så tv-intresset har dalat kan man säga. Men kan ju ändå vara kul med en tv-lista? Hittade den hos Sandra Beijer.

Vilket underhållningsprogram hade du helst varit med i?
”Let’s Dance” är tråkigt att titta på, men vore roligt att vara med i. Har alltid velat bli duktig på att dansa!

Vilket program hade du helst varit programledare för?
Alla program som Anna Lindman leder. Alltså alla som handlar om existentiella frågor, tro och religion. Om hon någon gång får för sig att byta bana ska jag omedelbart anmäla mitt intresse. Kan inte tänka mig ett roligare jobb.

I vilket program hade du helst suttit i juryn?
Mästerkocken för att få smaka på all god mat. Tyvärr är mina matkunskaper obefintliga så jag skulle inte kunna ge någon konstruktiv kritik, men däremot skulle jag vara VÄLDIGT peppad om jag åt något gott.

Om du måste, vilket hade du valt att vara med i – Paradise hotel eller Big brother?

Big Brother i så fall … Kanske skulle vara som den där kristna killen Johan som fick vara med en säsong. Senare visade det sig att han var fejk, en skådis…

Du ska tävla i ett program på tv. Vilket?
På spåret. (Är inte tillräckligt allmänbildad men I wish)

Har du blivit tillfrågad att vara med i ett lekprogram någon gång?
”Vem vet mest” men då var jag höggravid och inte sugen på att åka till gbg för tv-inspelning.

Har du varit med i TV?
När jag var 13 spelade jag en karaktär i en sån där brevfilm som fanns i ”Bullen” men på min tid hette programmet ”Tigermuren”. Sedan var jag med i en reklamfilm för radioteatern en gång. Min enda uppgift var att sitta på en parkbänk och låtsasgråta. Var ändå trovärdig 🙂

Och när jag jobbade på Friends var jag med i Lilla Aktuellt två gånger och pratade om mobbning.


En tv-serie du hade velat ha en roll i?

”Vår tid är nu”. Obs, har inte sett den serien men tycker det skulle vara så härligt att leva mig in i och klä mig som de gjorde i olika tider.

Om dina vänner hade anmält dig till en reality-serie i smyg, vilken hade de valt då?
Robinson för att vara taskiga? Jag skulle vara ungefär lika bra på öde ö-liv som Björn Hellberg är på att dreja.

Tisdag

I dag viner vinden utanför fönstret och får lamporna på balkongräcket att skallra. En bekant skriver på Facebook: ”Kalla mig gärna alarmist, men bara om du lovar att göra det en gång till om ett par veckor”. Sedan går jag in på Sandra Beijers blogg och där är det bara sol, champagne och vackra män, precis som vanligt.

Själv ägnar jag dagen åt att gulla med en gullig bebis, äta uppstekt palt och läsa ”Ett år av vila och avkoppling”. Handlar om en tjej som är deprimerad och därför bestämmer sig för att sova i ett helt år. Ingen upplyftande handling kanske, men boken är fantastisk; levande karaktärer, bra driv i språket, ofta rolig, hela tiden intressant.

Tips i dessa tider: Läs en bok. Böckerna jag läser skriver jag om här.

Sjung syster, sjung

Ikväll sjöng Sara Parkman så kraftfullt och storslaget på Uppsala konsert och kongress att jag helt tappade andan. Jag var inte beredd, kunde inte värja mig. Men så plötsligt hade jag gåshud över hela kroppen och tårarna rann och konsertlokalen förvandlades till katedral. ”Kyrie” är kyrkans ångestvrål sa Sara Parkman.

Sedan sjöng hon ”Vreden”. OH MY GOD. Hela dagen har jag varit arg och uppgiven över situationen vid grekiska gränsen. ”Vi människor kan vara riktiga rövhål” sa Parkman och ja! så är det. Men vi får inte bli tysta, vi måste agera. Och ikväll blev musiken ett bränsle. En man i publiken hade näven i luften i en kampgest under hela sången, jag ville också, men vågade inte.

Efter konserten tänker jag: Vad är jag för fegis som inte ens vågar lyfta handen på en konsert utifrån genans och andras blickar? Hur ska jag då kunna agera mot orättvisor eller förtryck?

Men det är därför nåden finns. För alla fegisar … och för alla rövhål.

Två typer

Foto: Natanael Gindemo

Det här! Att få komma hem till en spännande person och fråga allt jag vill. Kan inte tänka mig ett roligare jobb.

Även om jag är mammaledig fram till januari 2021 gör jag skrivjobb då och då. Bland annat har jag gjort fyra personporträtt, och det verkar som att jag dras till två kategorier av människor:

  1. Unga, intelligenta författarinnor som skriver om livet och tron – och som på något sätt känner sig annorlunda: Josefin Holmström och Alva Dahl.
  2. Katolska konvertiter som lämnat en världslig succékarriär för att bli präst/gå i kloster: Thomas Idergard och Hans Gunnar Adén.

Kanske borde vidga mina vyer?

Att tröttna

Lördag för några år sedan och jag tjöt av glädje framför Melodifestivalen. Stämningen! Folkfesten! Mitt favoritprogram.

Jag fastnade som tolvåring. Eurovision i Globen 1999, kollektiv eufori. Därefter tog mitt engagemang olika former: Utklädd till Pernilla Wahlgren på hemmafest, dansande på sömnig sponsorläktare på Friends Arena, obekväm på Gävle-efterfest, iklädd boa bland kändisarna på parkett. Och så förra året fick jag bevaka festivalen på plats: intervjuade Bishara som tackade Gud och hängde med entusiaster i pressrummet.

Men i år. Känner mig så ointresserad. Som att programmet tappat sin tjusning. Roar mig med en favvobild istället.

Guldbaggen gånger två

De två senaste åren har jag varit på Guldbaggegalan i jobbet och intervjuat skådespelare och filmskapare på röda mattan. Gjorde en och annan nybörjartabbe (jublade högt i pressrummet när min favoritskådespelare vann, åt alldeles för mycket gratismat och överöste med beröm så fort jag såg någon kändis jag gillade) men på det stora hela skötte jag mig ändå okej. Kände totalt noll personer, men på förra årets gala hade lite sällskap, då låg Hedda i magen. I år är jag hemma med barnen, men nästa år hoppas jag var där igen.

Liv Strömquist

Jag skriver på en essä och återvände därför till DN:s intervju med serietecknaren Liv Strömquist. Hon säger idel smarta grejer. Titta här:

”Jag tror inte att det är ett särskilt fruktbart kvinnoideal att man ska gå runt och vara girl boss eller queen hela dagarna.”

”Nu är man själv Gud och det är såklart skitjobbigt att vara Gud hela tiden. Särskilt eftersom det inte är sant. Det finns en massa saker vi inte kan kontrollera, som själva fundamentet för existensen; man kan ju dö när som helst.”

”Jag tror att det finns en utbredd önskan och längtan efter att bli buren. Det är jobbigt att hela tiden vara stark och självständig. Det är väldigt ansträngande att alltid vara ansvarig för sitt eget liv. Det är klart att det är fantastiskt att kunna bestämma över sig själv men det är också ett lidande.”

Det bästa jag läste 2019

Mitt bokår får fem av fem i betyg. Läste så många bra böcker att det skulle bli ett jättelångt inlägg om jag skulle tipsa om alla. Nöjer mig med att nämna några stycken. Tre har jag redan skrivit om här.

Ett av mina läsmål för året var att läsa fler klassiker. Läste till exempel första delen i Vilhelm Mobergs Utvandrarserie, och rekommenderar den varmt.

Den bästa icke-skönlitterära bok jag läste var ”Klubben” av Matilda Gustavsson. Skrämmande, spännande och otroligt välskrivet om Jean-Claude Arnault, Forum och Svenska Akademien. Den var intressant precis hela tiden.

Läste några teologi-böcker och allra bäst var ”Därför sörjer jorden” av Peter Halldorf. Full av vishet om klimatkrisen och Kristushoppet. Precis den teologiska analys jag längtat efter.

De flesta av böckerna jag läser är skönlitterära. Under året upptäckte jag två författare i år som jag älskade från första sidan och som jag kommer läsa fler böcker av: Amanda Svensson och Jamaica Kincaid.

Och en bok som berörde mig var ”Oktoberbarn” av Linda Boström Knausgård.

Mitt läsmål inför 2020 är att läsa klart Bröderna Karamazov, upptäcka fler utomeuropeiska författare, satsa mindre på nyutgivet och mer på klassiker. Är alltid öppen för tips, så skriv gärna en kommentar om vilken bok som var din bästa under 2019.

Nytt utseende

Min självbild är att jag har sett likadan ut sedan jag var typ 10 år. Det stämmer ju inte såklart, men nästan. Jag har dock slutat säga att jag är blondin. Mitt hår går sedan länge i cendré. Och jag är inte längre så lockhårig som jag brukade vara. Vågig på sin höjd. Därför gjorde inte min förra header-bild mig rättvisa. Såg jag inte dessutom ganska självbelåten ut?

Hur som helst bad jag min illustratörsvän Amanda att rita en helt ny header. Och längst upp på sidan ser ni resultatet. Fint va!? Älskar Amandas stil! Och bilden innehåller det mesta som jag gillar: böcker, tidningar, kyrkan, skrivande, kaffe och världen. Så nöjd!