Kategori: Intervjuer Sida 1 av 2

Bethel vill dra ned himlen till jorden

Jag hörde om Bethel Church i Kalifornien första gången för över tio år sedan. Några i min församling hade börjat läsa Bill Johnsons böcker och var uppfyllda av budskapet om att himmelriket kan realiserar redan här och nu.

Sedan dess har jag följt Bethel på avstånd. När jag träffat någon av de många svenskar som gått deras bibelskolan har jag ställt nyfikna frågor. Jag har frågat om synen på ledarskap, karismatiken och teologin.

Under våren har jag fått tillfälle att fördjupa mig ytterligare i denna växande rörelse av människor som inte ser några hinder för vad Gud kan göra. Jag har läst böcker, intervjuat, lyssnat på undervisning och följt ledarena i sociala medier. Avsikten var att skapa en bild av varför så många svenskar dras till Bethel Church – och vad de tar med sig hem.

Resultatet blev det här långa reportaget och de här intervjuerna. Vet inte om jag någon gång tidigare fått så mycket respons på något jag skrivit och jag är glad för varenda en som hör av sig. Förhoppningvis kan reportaget leda till bra samtal om tro och liv.

Kärlek mot alla odds

Hon kommer från ordnade förhållanden i Mölnlycke utanför Göteborg. Han blev föräldralös som 14-åring, började leva på stranden i Point Noire, Kongo och sålde knark för att överleva. I en tågolycka förlorade han båda benen och livet blev än svårare. En dag när han som vanligt satt på stranden kom en svensk tjej gåendes. Hon blev nyfiken på honom… och resten är en osannolik kärlekshistoria, som jag berättar här i en intervju med Frida och Nicolas.

Att kontrollera bilden av sig själv

När jag var yngre hände det att jag blev intervjuad av lokaltidningen. Jag frågade aldrig om att få se mina citat eller läsa artikeln i förväg. När artikeln sedan publicerades var den ofta helt okej, några saker hade jag gärna formulerat annorlunda, men det var vad det var. Jag hade överlåtit mig i journalistens händer och han eller hon hade tolkat mina svar. Inget mer med det.

I dag är jag inte lika pigg på att bli intervjuad. Och om jag skulle bli det skulle jag absolut vilja läsa mina citat (helst hela artikeln) innan publicering. Delvis grundar det sig i en sanningssträvan – att det som står ska vara sant, men jag funderar på om det inte lika mycket har att göra med en vilja att kontrollera bilden av mig själv. Vi har ju blivit så vana vid att kunna göra det.

Under de två år som jag har jobbat som journalist har det bara hänt en enda gång att den jag intervjuat sagt ”Jag behöver inte läsa, jag litar på dig”. Resten har velat läsa artikeln innan och responsen har varierat. En del har svarat snabbt med ett positivt omdöme och utan ändringsförslag, medan andra velat skriva om i princip hela texten.

Kanske har jag för litet underlag för att kunna generalisera, men min erfarenhet är att äldre människor (högt uppsatta kyrkliga ledare såväl som offentliga personer) är mycket mindre brydda om att peta i ordval och formuleringar. Bland yngre är det däremot mer regel än undantag att vilja göra justeringar eller lägga till egenskrivna stycken, särskilt bland dem som själva har stora sociala medier-konton.

Jag önskar att jag själv vore mer som den första, äldre gruppen. Verkar så skönt att inte bry sig lika mycket. Om jag får någon intervjuförfrågan framöver kanske jag borde göra det till en karaktärsövning och säga: Jag behöver inte läsa, jag litar på dig.

Isabella Stakset: Många sa att jag borde lämna min man

Det är inte meningen att den här bloggen ska vara något slags reklamkanal för reportagen jag skriver, men på senaste tiden har jag inte hunnit tänka på så mycket annat än jobb och plugg och diverse förberedelser av det som komma skall. Därför får ni hålla till godo med ännu en intervju, den här gången med Isabella Stakset.

Jag har länge varit nyfiken på Isabella. Hennes man Sebastian är välkänd, medan hon är en doldis. Det finns knappt en enda bild på Isabella på nätet, vilket gjorde att jag satt precis intill henne när jag väntade på intervjun, utan att veta att det var hon.

Hon är en kvinna med integritet, verkar enkel och chosefri. När man hör hennes livsberättelse om svek både från pappan och från män som hon har varit tillsammans med, om ofrivillig barnlöshet och om att leva nära någon i drogmissbruk och kriminalitet, väcks frågan: Hur har hon orkat? Och varför lämnade hon inte Sebastian trots att han betedde sig så illa?

Det och lite annat pratade vi om. Här finns intervjun.

Anders Arborelius: Jag kan möta Gud när jag tittar på tv

Nu finns min intervju med kardinal Anders Arborelius publicerad. Den fina bilden har Natanael Gindemo tagit. Här finns intervjun att läsa.

Teologistudenten

Jag trodde aldrig att jag skulle läsa teologi. Av oklar anledning tänkte jag att det inte var min grej, vilket är konstigt med tanke på att religion och existentiella frågor alltid intresserat mig och fortfarande är mina topp 3 roligaste samtalsämnen.

Det krävdes att jag skulle bli granne med en teologisk högskola för att jag skulle tänka tanken att jag kunde läsa en kurs. Och vad glad jag är för det nu. En kurs har blivit en till och en till och en till. Just nu pluggar jag till en tenta i hinduism och buddhism och för varje grej jag lär mig inser jag hur lite jag kan.

Studierna har också haft en annan effekt: Numera är det extra roligt att intervjua teologer i jobbet. Till exempel var det fascinerande att höra Roland Spjuth berätta om hur erfarenheten av Guds lysande ansikte format hans teologi eller smittas av Lena-Sofie Tiemeyers entusiasm över Gamla testamentet.

Min teologiska resa har bara börjat 🙂

Kardinalen och jag

Det är intressant hur ens preferenser skiftar med åren. För några år sedan kunde jag inte tänka mig något roligare än att träffa kända skådespelare, prata med artister eller roliga tv-personligheter. Idag blir jag upplivad av att få intervjua en kardinal.

Biskop Anders Arborelius blev utnämnd till kardinal år 2017 och därmed en av den Katolska kyrkans mest inflytelserika personer. Det är svårt att tro när man möter honom. Han är ödmjuk, vänlig, anspråkslös. Ingen typisk maktperson. Och det är befriande! Tänk att ledare kan vara på så många olika sätt.

Nu ska jag sätta mig och skriva artikeln om honom. Den kommer handla om vardagsmystiken, om Gud som ett ’du’ och om varför det kristna livet egentligen är ganska tråkigt.

Elisabeth Sandlund: “Läkaren ifrågasatte om de skulle behandla Ulles cancer”

Elisabeth Sandlund är en av mina kollegor. Jag imponeras ofta av hennes skärpa, patos och mod. Hon är vänlig och bestämd. Och skriver suveräna ledarartiklar.

Nu har hon också skrivit en bok (eller strikt talat är det en utvidgning och revidering av en bok hon skrev för ett antal år sedan). Den handlar om hennes dotter Ulrika, som har en intellektuell funktionsnedsättning och kan säga ungefär fem ord. Men hon kommunicerar på andra sätt. Genom kramar till exempel.

Genom livet har Elisabeth gång på gång fått kämpa för Ulrikas rättigheter. Bland annat när Ulle för åtta år sedan fick cancer och läkaren ifrågasatte om det var värt att ge henne någon behandling. Om det och lite annat berättar Elisabeth i intervjun jag gjorde med henne. Du kan läsa den här.

Johannes Widlund: Inte hela världen om jag äter en laxbit

Johannes Widlund är en härlig kille som de senaste åren läst, tänkt och föreläst om hållbarhetsfrågor utifrån kristen grund. Nu har han skrivit en bok på samma tema.

När jag var i 20-års åldern hade jag något som kan liknas vid ett grönt uppvaknade. Jag förstod lite mer av hur världen hänger ihop, hur ekosystemen fungerar, hur det jag gör kan få betydelse för människor på andra sidan jorden. Platsen där jag både fick lära och få utlopp för mitt nya intresse var rättvisenätverket SPEAK. Är för evigt tacksam för den tiden.

Det har gått nästan femton år sedan dess. Klimatkrisen är nu ännu mer akut, men ändå bemöter jag den inte med samma hoppfulla aktivism och handlingskraft. Allt oftare kan jag i stället hamna i något som liknar missmod. Just därför var det välgörande att prata med Johannes. Han beskriver hur livet blir större och vackrare när omsorgen om djur och natur får en central plats och visar hur vi tillsammans kan vara del av att upprätta skapelsen.

Här finns artikeln.

John Sjögren: Var inte instängd i dig själv!

John Sjögren är aktuell med en ny bok! Den heter ”Öppna dig” och handlar om att säga JA (förenklat). En av de saker som gjorde det så inspirerande att intervjua John var att han har en livssyn som smittar. Den är inte glättig, utan bygger på en grundglädje och insikt om att livet är gott – och spännande att utforska. Men för att kunna göra det måste man sluta vara instängd i sig själv. Vilket evangelium i vår tid!

Här finns min intervju med John.

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén