På ett BVC-besök i veckan frågade jag sköterskan om ett råd, varpå hon svarade: Å jag vill inte komma med moraliska pekpinnar… Du känner ju ditt barn bäst… Men ja, om jag skulle säga något litet…

Jag fick hejda henne och säga: Nej, men alltså jag frågar dig eftersom du är expert. Du har ju massor av mer erfarenhet av barn än vad jag har.

På vägen därifrån funderade jag på vad den här undergivenheten hos experter beror på. Är de alla självsäkra, googlande föräldrar som får dem att lämna walk over? Tidsandan som säger att den egna erfarenheten triumfar allt? Eller något annat?

Jag har haft barn i fyra år, men det finns mängder med saker som jag inte kan. Därför är jag glad att det finns utbildad personal som kan ge raka besked. Jag behöver deras råd.