Plugga igen

Plugga igen

Jag har börjat plugga igen (bara strökurser, jobbar fortfarande som journalist) vilket har fått mig att tänka på mitt allra första möte med universitet och på hur annorlunda det känns att plugga nu, över 10 år senare.

Mitt allra första seminarium på statsvetenskapliga institutionen i Uppsala ägde rum hösten 2007. Jag var nyss fyllda 20 år och satt tillsammans med mina nya kursare vid träbänkar med stålben, i ett rum utan fönster. Längst fram satt doktoranden som var vår lärare och innan vi skulle diskutera ämnet för dagen lät hon alla presentera sig. Så la hon till: ”Och så kan ni väl berätta om vem er favoritfilosof är, och varför”.

Favoritfilosof?!? Jag som visste knappt namnet på en enda! Och det här var inte läget att komma ut som obildad – omgiven av ett gäng högpresterande nästan-vuxna som förmodligen var lika osäkra som jag själv, men som lyckades dölja det väl.

Jag letade i minnet efter någon filosof att gripa tag i. Platon? Var han filosof? Ja, det var han! Men vad visste jag egentligen om honom? Och kändes det inte föga originellt att presentera honom som min favorit?

Så var det min tur och jag hasplade ur mig att John Locke var min favoritfilosof. John Locke! Ja, å vad jag tyckte om honom! Framför allt hans tankar om rättvisa.

Läraren såg nöjd ut och sa: Å vad roligt, han är min favorit också (Score!) Jag log ett lättnadens leende och hoppades slippa följdfrågor (vilket jag gjorde).

Tretton år senare börjar jag alltså plugga igen och det känns väldigt annorlunda nu. Den allra största skillnaden är att jag inte är rädd för att framstå som dum. Om jag tidigare pluggade hårt för att slippa göra bort mig på seminarierna, pluggar jag nu av lust och nyfikenhet. Känns spontant som en bättre drivkraft.

2 tankar på “Plugga igen

  1. Precis som du skriver kände jag i våras när jag gick två kurser på Göteborgs universitet. Jag som tidigare varit så rädd för att verka dum i skolan (och andra sammanhang) struntade nu fullständigt i det. Vad härligt det är att plugga när man tillåter sig att vara lite dum och icke påläst!

    1. Verkligen!! och det är befriande för andra också (som förmodligen inte heller fattar alla gånger)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *