Jag har så svårt för att inte jämföra lidande. Standardtanke i mitt huvud: Vem är jag att klaga? Jag har ju X, Y och Z. Jag borde enbart vara tacksam.

Men så läser jag kloka ord av Elin och påminns om att ja! så här är det ju:

”Om du vill gråta över att du inte får träffa dina kompisar, att påskresan blev inställd eller att du inte kan åka till affären och köpa glass när du är krasslig, gråt över det. Håll inte inne för att det finns andra som har det värre. Det finns alltid någon som har det värre”.