Mammalivet

Mammalivet

När jag fick mitt första barn hade jag dålig koll på det mesta som rör omvårdnad av en liten bebis. Jag som annars gillar att läsa och lära kände mig plötsligt ointresserad av just det och läste därför ytterst lite om barnafödande och barnuppfostran.

Så kom Miriam och till min förvåning gick det mesta bra. Eller ja – vi körde länge runt med felmonterad barnvagn som dessutom saknade både filt och kudde, köpte ingen hakklapp förrän hon var över ett år, glömde blöjor och extrakläder och mellanmål för det mesta (tack familjen pellby som alltid fick rycka in) men ändå kände jag mig ganska nöjd med mig själv som mamma. Ignorance is a bliss brukar man säga och så kändes det.

Nu med barn nummer två vet jag mer vad som förväntas. Jag vet vilka prylar man borde ha och känner till saker man borde göra. Däremot betyder det inte att jag behärskar mammalivet, snarare att jag inte längre kan skratta åt mina tillkortakommanden med samma lätthet.

En återkommande grej är att jag är så kass på att köra barnvagn. Tre års övning och ändå krockar jag ständigt. Häromdagen körde jag rakt in i en annan människa i mataffären. Hon blev irriterad, jag sa förlåt och Miriam klargjorde: ”Mamma är inte så bla på att köla vagn”.

Att köra på folk ska jag försöka hålla mig borta ifrån, men annars kan vi väl enas om att det är okej att inte vara så praktisk? Man kan ju vara bra på annat.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *