Att tröttna

Att tröttna

Lördag för några år sedan och jag tjöt av glädje framför Melodifestivalen. Stämningen! Folkfesten! Mitt favoritprogram.

Jag fastnade som tolvåring. Eurovision i Globen 1999, kollektiv eufori. Därefter tog mitt engagemang olika former: Utklädd till Pernilla Wahlgren på hemmafest, dansande på sömnig sponsorläktare på Friends Arena, obekväm på Gävle-efterfest, iklädd boa bland kändisarna på parkett. Och så förra året fick jag bevaka festivalen på plats: intervjuade Bishara som tackade Gud och hängde med entusiaster i pressrummet.

Men i år. Känner mig så ointresserad. Som att programmet tappat sin tjusning. Roar mig med en favvobild istället.

4 tankar på “Att tröttna

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *