Lättskrämd

Lättskrämd

Igår gick jag ensam ut för att köpa en kruka till vår julgran. Klockan var 18.00 men det kändes som att jag var ute och vandrade mitt i natten. Flera gånger ryckte jag till i hela kroppen för att jag blev så rädd och i mitt huvud växte otäcka tankar om att någon var ute efter mig, om att jag vilken sekund som helst skulle bli överfallen. Jag skyndade på steget. Ryckte till igen.

Vad jag hade blivit så rädd för?

Min egen skugga …

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *