Samma lampa – ny blick

När vi flyttade till Uppsala i våras tittade jag på en av våra bordslampor och tänkte genast – den ska bort. För ful och för tråkig för vårt nya boende. Christoffer lyckades sedan övertala mig om att ändå behålla den tills vi hittat en lämplig ersättare, vilket lät rimligt. Så lampan fick vara kvar på nåder.

Nu har vi bott ett halvår i vår nya lägenhet och lampan har ännu inte åkt till second hand. I stället står den på mitt nattduksbord. Och i dag när jag tittade på den tänkte jag en ny tanke som förvånade mig: Men den är ju ganska fin. Varför tyckte jag att den var så ful och tråkig?

Jag vet inte varför jag plötsligt ser lampan i ett nytt sken (hehe) men något har hänt med mig. För lampan är ju densamma. Kanske kommer den mer till sin rätt där den nu står. Kanske har jag blivit mindre kräsen.

Oavsett tycker jag att det är härligt när sånt här händer. När man ser gamla saker på nytt sätt. Så kan det ju även vara med det egna utseendet. Den stora näsan man alltid stört sig på kan en vacker dag ses som något som skänker ansiktet karaktär. Och den där sneda tanden man ville skulle vara rak, är inte den egentligen charmig?

Det är en övningssak. Det där med blicken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *