En hyllning till Heidenstam

Min granne hejdar mig i trapphuset. När ska du komma och dricka kaffe? Kan du torsdag? Nej tyvärr, jag ska till en annan granne då. Fredag då? Nej, då ska jag hem till Alice som bor mitt emot och låna hennes symaskin.

Det är bråda dagar i det sociala grannskapet, i området där alla hälsar på alla och lägger upp fina bilder i vår gemensamma fb-grupp.

Inte visste jag att jag skulle trivas så här bra i mitt nya område. Ni som läst den här bloggen kommer kanske ihåg att jag hade mina tvivel innan jag flyttade hit. Mest eftersom andra varnade mig och sa att Heidenstam ju har ett ”visst” rykte. De frågade om det var klokt att låta sina barn växa upp här. Påpekade att området låg en bit från stan (6 minuter med buss). Frågade om vi inte borde köpa hus i stället.

Och jag funderade. Konstaterade att en lägenhet i ett 70-tals område inte är ett klassiskt drömboende. Men så tänkte jag igenom mina värderingar, påminde om att jag vill leva enkelt, gärna nära människor som inte har samma bakgrund som jag själv, nära kyrkan, och i ett hem jag själv inte behöver underhålla eftersom jag varken har förmågan, tiden eller viljan till praktiskt arbete.

Så då flyttade vi hit. Än så länge känns det som ett toppenbeslut. Det finns en community och en anda som jag gillar. Allt ligger nära. På torget finns billig frukt och god baklava och i trapphuset grannar som gärna bjuder på kaffe. Vad mer kan man begära?

En kommentar till “En hyllning till Heidenstam”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *