Tvåbarnslivet

Vår dotter är här och det är underbart. Ännu mer underbart hade det varit om jag varit lite mer praktiskt lagd.

I dag var min mans första jobbdag efter de tio pappadagarna, så nu är prövningens tid för en oerfaren tvåbarnsmamma kommen. I dag skulle jag försöka med, den i teorin enkla, uppgiften att ta med bebisen för att hämta min treåring hos dagmamman och sedan gå till BVC.

Men vad händer? Jag tillbringar hela förmiddagen med att amma och samtidigt läsa bok. Kommer på för sent att jag borde äta. Kastar i mig makaroner och kör sedan i väg med bebisen i vagnen mot treåringens dagmamma. Min man har varnat om att det ska regna, men jag tänker varken på att ta med regnkläder eller regnskydd till vagnen. På väg till dagmamman öppnar himlen sig och det finns ingenstans jag kan skydda mig. Hänger en filt för vagnen som snabbt blir genomvåt. Blir orolig för att bebisen blir kall. Glömmer bort vilket nummer dagmamman bor på. Tiden till BVC-besöket bara krymper. Ringer min man men får inget svar. Skickar sms med texten ”hjälp” följt av ”svara!!!!!”. Irrar runt i regnet och blir mer och mer blöt. Hittar till slut fram till dagmamman och gömmer mig i ett skjul på gården för att vänta ut regnet. Ringer samtidigt min mans kollega för att få tag på min man så att han kan cykla dit och ta med treåringen så att hon hinner till BVC, men hör ingenting för att regnet faller så hårt mot taket. Då kommer dagmamman ut ”Men kära du, varför står du här? Varför kommer du inte in?” Ja, varför gjorde jag inte det?

Så lättar regnet till sist. Vi kan gå (springa) hem. Då börjar bebisen skrika. Treåringen vägrar stå på vagnens ståbräda. Hon vill plocka blommor. Fem minuter kvar till BVC. Jag får ordning på båda barnen och springer med vagnen (aj min förlossningsömma kropp). Kommer fram till BVC genomblöt av regn och svett.

Treårskontrollen går bra. Innan vi går ut från sköterskans rum ammar jag bebisen. Säger tack och hej och går ut i väntrummet. Där sitter ett gäng föräldrar. Inte förrän någon minut senare upptäcker jag att jag har glömt knäppa min skjorta. Jag har just flashat halva brösten.

Tack för mig

mother of the year


En kommentar till “Tvåbarnslivet”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *