Det är vägen som är mödan värd…

… skrev Karin Boye i sin klassiska dikt ”I rörelse”.

Har märkt att det går att applicera på diverse områden i livet. Som skapande till exempel.

Jag gillar olika typer av pyssel, men varje gång jag sätter mig för att måla, vika origami eller pärla, tänker jag: Vad ska det bli av det här? Vad ska jag använda det till?

Som att allting måste ha ett slutmål eller ett resultat.

Därför är det så befriande att pyssla med en 2,5 åring. Mitt och Miriams senaste gemensamma intresse är att pärla pärlplatta. Genast när hon kommer hem från förskolan ropar hon ”pärla” och så kan vi sitta en timme tillsammans. Under stor koncentration plockar Miriams små fingrar upp de små pärlorna och lägger i olika mönster.

Men när jag sedan frågar henne om hon vill stryka pärlorna så att hon kan spara det hon skapat säger hon alltid nej. Och så häller hon ner alla pärlor i burken igen för att börja om på nytt. Och är precis lika glad andra gången.

Hon har fattat det där med att det är resan som är mödan värd.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *