Vecka 30 – pappfläktar och kulturpanelen

Sommaren på tunnelbana är inte att rekommendera. Banarbete, trängsel, 35 grader varmt. Folk lossar reklamskyltarna i papp och använder som fläkt. Jag försöker tänka bort omgivningen och värmen genom att försvinna in i en bok. Just nu läser jag fjärde delen i Elena Ferrantes Neapel-svit. Gillade de tre första väldigt mycket, men den fjärde är något av en besvikelse. Någon annan som har samma känsla?

På fredagarna brukar jag skriva om vad jag läst, sett och hört i veckan på den här bloggen. Nu har jag även överfört det formatet till mitt jobb, så varje månad delar jag och två kollegor med oss av tips under vinjetten ”Kulturpanelen”. Vet ju att alla ni som läser den här bloggen kanske inte läser Dagen, så här får ni mina tips från månaden som gått.

Läst: ”The hate U give” av Angie Thomas

I efterordet till den rosade debutromanen ”The hate U give” tackar den amerikanska författaren Angie Thomas Jesus Kristus för att han är upphovet till allt hon är och har. Jesus är också ständigt närvarande i huvudpersonen, sextonåriga Starr Carters, liv. Men det är också rasismen, ojämlikheten och polisvåldet. Berättelsen kretsar kring problemområdet Garden Heights där Starr bor med sin familj. När hon blir vittne till hur en vän skjuts till döds av polisen tar hennes liv en ny vändning.

Angie Thomas skildrar skickligt, trovärdigt och med passion det politiska läget i USA. Språket är rappt, karaktärerna realistiska och gång på gång manar berättelsen till eftertanke. I höst kommer filmen som baseras på boken. Jag längtar!

Sett: Dokumentären ”Donald Trump och New York Times – slaget om sanningen”

I tre otroligt välgjorda avsnitt får vi ta del av det amerikanska politiska landskapet från tidningsredaktionen New York Times perspektiv. Sedan Donald Trump valdes till president har intensiteten i tidningens arbete nått en ny nivå. Att få följa redaktionens bevakning av den twittrande och oförutsägbara presidenten som dessutom säger att New York Times ägnar sig åt fake news är både spännande och skrämmande.

Hört: ”Människor och tro” i P1

Mitt absoluta favoritradioprogram som på ett nyanserat och intressant sätt skildrar religiositet i Sverige och i världen. Det senaste avsnittet handlade om mission. Som vanligt blandas perspektiv och åsikter och gör att lyssnaren själv får tänka till.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *